Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Om SCAN-B

SCAN-B är ett forskningsprojekt som startade 2010 i den södra sjukvårdsregionen med Lund som centrum. Utöver Universitetssjukhuset i Lund och Malmö medverkar också Helsingborgs lasarett, Centralsjukhuset Kristianstad, Blekingesjukhuset, Centrallasarettet Växjö, Hallands sjukhus Halmstad, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, Akademiska sjukhuset i Uppsala och Södra Älvsborgs sjukhus i Borås.

Inom SCAN-B projektet vill vi samla in tumörvävnad, blodprover och uppgifter från det nationella kvalitetsregistret för bröstcancer från ett stort antal bröstcancerfall med syftet att koppla biologiska egenskaper i tumörvävnaden till prognos och effekt av behandling på lång sikt. Vi har inom projektet rekryterat fler än 17 000 patienter sedan start. Dessa patienter från den södra sjukvårdsregionen, Jönköping, Borås och Uppsala har därigenom bidragit till forskningen i samband med att de fått sin bröstcancerdiagnos.

Praktiskt genomförs projektet genom att en liten vävnadsbit från tumören skickas till SCAN-B-laboratoriet i Lund där arvsmassan analyseras. Som komplement tas också blodprov vid insjuknandet och efter 6, 12 och 36 månader.

Som en utveckling av projektet har vi startat ett projekt (länk till SCAN-B-rec på ClinicalTrials.gov) för de patienter som har fått ett återfall av bröstcancer. I de flesta fall tas då ett vävnadsprov från en dottertumör genom punktion. Syftet med detta projekt är att analysera skillnader mellan den ursprungliga modertumören och dottertumören samt att om möjligt förbättra behandlingen av återfallet bl a genom att analysera om det finns någon specifik förändring i dottertumörens arvsmassa som möjliggör en riktad, målsökande behandling.

Alla individer reagerar olika på ett cancerbesked och hanterar också informationen olika. För att se om det finns ett samband med hur vi reagerar och biologiska egenskaper i blodet pågår ett projekt (länk till SCAN-B Resilience på ClinicalTrials.gov) vid Blekingesjukhuset, Centrallasarettet i Växjö, Hallands sjukhus Halmstad och lasarettet i Helsingborg. Projektet sker i samarbete med SCAN-B.

BRCAsearch (länk till BRCAsearch på ClinicalTrials.gov) är ett delprojekt där man studerat ett förenklat sätt att erbjuda patienter med bröstcancer molekylärgenetisk diagnostik för att identifiera ärftliga mutationer som orsak till sjukdomen. Syftet med projektet var att underlätta och förkorta ledtiden vid ärftlighetstestning vid nydiagnostiserad bröstcancer. Under 18 månaders tid tillfrågades sammanlagt 818 patienter vid tre sjukhus om deltagande i delprojektet. Efter en skriftlig information och undertecknande av ett separat samtycke, lämnade de patienter som tackade ja till studien ett blodprov för analys av förekomst av ärftliga mutationer i BRCA1 och BRCA2. Resultatet av studien visade att 2/3 av de tillfrågade patienterna tackade ja till deltagande. Andelen BRCA1- och BRCA2-mutationsbärare kunde i denna populationsbaserade studie uppskattas till 2,4 %. Nittiosex procent av studiedeltagarna var nöjda med det sätt som informationen om testningen hade förmedlats och 98,7 % av de inkluderade patienterna var nöjda med att ha genomgått mutationsundersökning. Vid analys av faktorer som förutsade deltagande i projektet visade det sig att patienter över 79 års ålder, patienter med anamnes på psykiatrisk sjukdom och äldre patienter med annan kroppssjukdom tackade ja till testning i lägre omfattning än genomsnittet och att patienter med släkthistoria för bröst eller äggstockscancer liksom högutbildade tackade ja i en högre andel än genomsnittet. Resultaten av studien ligger till grund för hur vi idag erbjuder sk ”snabbspårstestning” hos patienter med bröstcancer i den södra sjukvårdsregionen.

I detta delprojekt som inkluderar patienter som erhåller preoperativ kemoterapi som sin första behandling vid nydiagnostiserad bröstcancer har 171 patienter inkluderats vid ett sjukhus. Patienterna har utöver gängse klinisk bilddiagnostik och uppföljning genomgått upprepad blodprovstagning för mätning av cirkulerande tumörmarkörer. Dessutom har en extra biopsi efter två behandlingscykler utförts och material från operationspreparatet insamlats. Syftet är bland annat att utveckla förfinade metoder för responsevaluering vid preoperativ kemoterapi, och i en framåtblickande studie undersöka möjligheten till tidig diagnostik av återfall efter primär behandling. En publikation har kommit ut i juni 2019. I denna redovisas i en mindre grupp, som omfattar 31 patienter, utfallet avseende cirkulerande tumörmarkörer (cirkulerande tumörceller och DNA) vid central respektive perifer blodprovstagning i samband med mammografiundersökning före start av behandling. Man observerade i studien att 26 respektive 65 % av patienterna hade en mätbar nivå av cirkulerande tumörceller respektive -DNA i blodet och att man såg en lätt ökning av nivån avseende cirkulerande DNA i blod taget i en central kateter (piccline), vilket inte kunde observeras i perifert blod. Man såg ingen ökning av andelen cirkulerande tumörceller i samband med mammografiundersökning. Resultaten ger inga indikationer på att mammografiundersökning skulle vara förenad med någon risk kopplat till utsvämning av tumörceller sekundärt till kompression av bröstet. Resultaten kan användas för att standardisera provtagningsrekommendationer avseende cirkulerande tumörmarkörer vid tidig bröstcancer. Uppföljning med upprepad blodprovstagning efter avslutad primär behandling pågår.