Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Ungefär var tionde kvinna i Sverige kommer någon gång under livet att drabbas. Även män kan insjukna, men det är mycket sällsynt.

Indelning av bröstcancer i undergrupper

Bröstcancersjukdomen kan indelas i olika undergrupper, så kallade subtyper, där ca 80 % av fallen kännetecknas av att vara hormonberoende och ha receptorer för kvinnliga könshormoner (östrogen och progesteron) i cancercellerna. En andel (drygt 10 %) av bröstcancer karakteriseras av att ha en viktig markör som kallas HER2 på cellernas yta. Ytterligare en andel kännetecknas framför allt genom avsaknad av receptorer för kvinnliga könshormoner och HER2, den gruppen brukar kallas "trippelnegativ bröstcancer".

Indelningen i subtyper kan ske genom att grupperna definieras beroende på egenskaper som fastställs vid patologisk granskning i mikroskop, men kan också ske genom så kallad genexpressionsanalys där man mäter nivåerna av aktiviteten hos ett stort antal gener i cancercellerna.

Vem drabbas av bröstcancer?

Den viktigaste riskfaktorn för att en person kommer att insjukna i bröstcancer är kvinnligt kön (!). Faktorer som har med den kvinnliga reproduktionen att göra påverkar risken, t ex antalet födda barn, amning och bruk av hormonersättning efter klimakteriet. I en mindre andel av fallen har bröstcancer en tydligt ärftlig orsak, och i vissa fall kan man identifiera mutationer i gener som förklaring till bröstcancer, t ex BRCA1 och BRCA2. Fördelen med sådan testning är att man kan identifiera individer med hög risk (mutationsbärare), men även individer med helt normal risk (de som inte bär mutationen) i familjer där man hittat en mutation hos någon individ.

Hur ställer man diagnosen?

I Sverige erbjuds kvinnor mellan 40 och 74 års ålder regelbundna mammografiundersökningar i syfte att hitta nya fall av bröstcancer så tidigt som möjligt och innan de hunnit sprida sig i kroppen. Bröstcancer kan också upptäckas genom att man söker sjukvård efter att ha känt en knuta i bröstet eller armhålan. Vid misstanke om bröstcancer skall man alltid göra en sk biopsi, d v s ta ett prov från tumören för mikroskopisk analys.

Behandling av tidig bröstcancer

Tidig bröstcancer är sådan bröstcancer som endast sitter i själva bröstet och eventuellt i lymfkörtlar i närheten av bröstet. Behandlingen av tidigt diagnostiserad bröstcancer syftar till bot, och bygger på att man opererar bort tumören i bröstet. Ibland måste hela bröstet opereras bort. Man undersöker också om det finns tecken till spridning till lymfkörtlar i armhålan. Dessutom ges ofta medicinsk tilläggsbehandling med antihormonella mediciner, cytostatika och ibland antikroppar mot HER2. Ibland ges sådan behandling före operationen. Många patienter genomgår också en strålbehandling. Tumörens egenskaper avgör vilken behandling som är aktuell i ett enskilt fall.

Med modern behandling är prognosen (chansen att bli frisk) efter att ha haft bröstcancer ofta mycket god.

Spridd bröstcancer

En mindre andel av patienterna har redan vid diagnostillfället tecken till allvarlig spridning av sjukdomen i kroppen. En spridning kan också uppkomma i efterhand efter en tidigare bröstcancerbehandling. I dessa fall är det viktigt att genom provtagning fastställa att det rör sig om spridning eller återfall i bröstcancer. Det finns behandling även vid spridd bröstcancer, dvs bröstcancer med spridning som kan ses på röntgen. Man kan dock inte räkna med att sådan behandling botar sjukdomen, även om den kan hålla sjukdomen under kontroll under lång tid.

Sidansvarig:

Kontakta SCAN-B:


Lunds universitet
Medicon Village 404:B3
Scheelevägen 2, 223 81 LUND
E-post: scanb [at] med [dot] lu [dot] se